Hej. Jag vet inte vart fan vi är nâgonstans. Tre timmar kvar, tre onda timmar med skrik och tjat och lukten av smällda raketer inne i dessa varma stugor. Jag skulle ha stannat hemma. Pasta salladen är slut, jag och Parker är så trötta som helst. Vi kunde ha varit hos henne nu och bara chillat. Men nej, we took one for the team and we both regret it. Så här sitter vi. Jag lyssnar på Ebi, ok förresten Zaza hälsar. Mm ok Amanda du kan gå nu. Jag lyssnar som sagt på Ebi men inte ens hans starka röst kan blocka ut all skrik här inne. Och jag vill ju inte skrika på dom, dom har kul. Det é bara jag som är tråkig. 8D är livsnjutare på hög nivå. Jag? 9D? Vi har blivit tonåringar. Vi har tröttnat på allt och lite till.